gbgjogg

Muskelcellerna behöver syre för sitt arbete och ju mer syre de får, desto bättre fungerar de. När konditionen förbättras blir kroppen bättre på att ta upp syre från lungorna; hjärtat blir starkare och kan därmed skicka mer syresatt blod genom kroppen och som avslutning blir cellerna bättre på att tillgodogöra sig syret. Alla goda ting är tre!


För att inte trötta ut våra återkommande löparläsare med samma gamla kartor och grafer så bryter vi tillfälligt rapporteringen från skogen med lite grundläggande biologifakta som kan vara av intresse för löpare och lunkare.

Kretsloppen
Hjärtats uppgift är att pumpa ut blod i kroppen. I det lilla kretsloppet pumpas syrefattigt blod från den högra kammaren ut till lungorna. Blodet tar upp syre från lungornas alveoler och går tillbaks till den vänstra delen av hjärtat. När detta har skett tar det stora kretsloppet vid.

I det stora kretsloppet pumpas syrerikt blod från den vänstra kammaren ut i kroppen. Där avger blodet syre och näring till cellerna och blodet tar upp avfallsprodukter och koldioxid som transporteras med det syrefattiga blodet tillbaks till den högra kammaren. Kretsloppet är därmed fullbordat.

Puls och blodtryck
Hjärtats arbete mäts genom puls och blodtryck. Pulsen som normalt är ca 60-70 slag per minut anger hur många slag hjärtat slår per minut och vid varje slag pumpas omkring 70 ml blod ut. Hög puls kan bero på känsloutfall, smärtupplevelser, feber, ansträngning eller syrebrist . Låg puls kan bero på god kondition, överdosering av hjärtmediciner, nedkylning, hjärnskador eller rytmrubbningar.

Blodet
Blodet består till 50 % av blodceller (röda och vita samt blodplättar) och till 50 % av plasma. De röda blodcellernas, erytrocyternas, uppgift är att transportera syre, näring, hormoner och koldioxid. Varje röd blodcell innehåller ett protein vid namn hemoglobin som binder syrgas och koldioxid.



Varje hemoglobinmolekyl binder till sig fyra syrgasmolekyler när blodet passerar lungornas alveoler där pH är högt (alltså basiskt) och halten av koldioxid är låg, och släpper sin syrgas ute i vävnaderna, där situationen är omvänd. På sin väg genom blodomloppet binder hemoglobinet upp koldioxid och avfallsprodukter som sedan lämnar kroppen genom lungorna.
De vita blodcellernas, leukocyternas, uppgift handlar mest om att skydda kroppen och har inget med vare sig löpning eller kondition att göra. Likaså är blottplättarnas koaguleringsfunktion inget som vi tar upp våra löparvänners tid med.

Syreupptagningsförmåga
När man pratar löpning och konditionsindrott återkommer man ofta till begreppet syreupptagningsförmåga. Det maximala syreupptaget beskriver syreåtgången vid maximalt aerobt arbete och syreåtgången är ett mått på hur mycket kraft vi presterar under aerobt arbete.

Syreupptagningsförmågan mäts vanligtvis i enheten ml/(kg*min) och bestämmer den maximala volymen syre som kan tillföras varje kilo kroppsvävnad per minut. Bland män ligger medelvärdet runt 45 och bland vältränade idrottsmän inom uthållighetsidrott är värden uppemot 85-90 ej sällsynta.

Det maximala syreupptaget kan variera mellan 2-6 liter syre/min med det högsta uppmätta på 7,4 liter syre/min. I de flesta konditionstest får du även ett testvärde som du får fram genom att dela det maximala syreupptaget med kroppsvikten. Testvärdet ger ett värde på kapaciteten i förhållande till kroppsvikten och gör det lättare att jämföra mellan löpare av olika storlek.

I vårt fall är det intressantare med ett testvärde där hänsyn är taget till kroppsvikten, eftersom kroppsvikten står för det största motståndet för oss som hastar runt på grus och asfalt med löparskor på fötterna.



// g b g j o g g




(Källa: world wide web. Ovanstående är en sammanställning av ett flertal idrotts- och hälsositer. Stort tack till Astra för korrekturläsning och uppmuntran!)