gbgjogg

Fredaglunch träning! Vi var som det redan bloggats om tre stycken som gav oss ut i 12 grader med sol som gömde sig bakom ett tunt molntäcke, perfekt löparväder alltså. Kul att du hänger på Claudio.

Kroppen kändes riktigt bra, förmodligen stärkt av tisdagens MAF-test som kändes härligt. Bad därför Samir om draghjälp de två första kilometrarna men så blev det inte riktigt. Innan första kilometermarkeringen så släppte Samir tyvärr men jag ångade på så gott jag kunde och kände att detta gick ju bra och smärtan i hälsenan försvann efter två km så det var bara att flåsa på.
Det är banne mig inte lätt att ensam hålla upp tempot men tack vare kompisen Garmin GF305 så gick det bra även i backarna. När jag närmade mig målet så kändes det som om det gått fort.
Första chocken! 32,51! Hur kul som helst. Jag som i höstas trodde att GF305 hade sprungit sitt snabbaste lopp. Där ser man att man kan träna upp sig rätt så mycket om man ligger i. När man tittar på bilden nedan så är pulsen faktiskt riktigt behaglig trots tempot och det känns jäkligt bra.

                                                               
 
Sen kommer man hem och får andra chocken.
Startnummer 37264 och startgrupp 11! Jäklar där fick man för att man inte sprungit Göteborgsvarvet på några år. 30 tusen som skall springas förbi! Hur skall detta bli? Jag vet sen tidigare lopp att det blir ett jäkla sicksackande som tar på krafterna. Äh får väl försöka låta bli att vara löjlig och ta det lugnt och låta det ta den tid det tar. Hmm inte lätt.

Nu skall det laddas upp med en vecka på Medelhavet. Alltså segla runt och sitta still dricka och äta och gå upp tre kilo lätt som en plätt. Men här hemma hoppas jag ni alla tränar på som vanligt så ses vi snart i spåret igen. Kanske jag kan återkomma med slingor ifrån Grekland.

Kalimera
   
   Christer

• Kort uppstartsfas: 5:08 min/km
• Kraftfull första kilometer: 4:01 min/km
• Sinande krafter: 4:49 min/km
• Bensinstopp: Promenad i 150 meter
• Avslutande lunk: 5:08 min/km
  
  (Snittpuls runt 90% även idag)

• Reinfeldt var statsminister
• En liter mjölk kostade 6.50 kr och bensinen gick loss på 12.30 kr
• I radion spelades "The Worrying Kind"
• och det som löparsverige förmodligen minns starkast - gbgjogg basunerade ut MAF-träning som oöverträffat recept för framgång.

• Sträcka: 4,02 km
• Tid: 19:28 min
• Fart: 4:51 min/km
• Puls: 156 (86%)

Inte läser jag många bloggsidor men nu är ju i princip alla bloggjoggare mer eller mindre skadade.
Vad gör vi för fel?
Springer vi för ofta?
Springer vi för långt?
Blir det för ensidig träning?
Mitt svar på dessa frågor är JA.

Själv hade jag sju veckors vila pga en ömmande hälsena och inte är den bra ännu men väldigt mycket bättre.
Jag springer därför helst inte längre än 10 km vilket absolut räcker om man skall springa halvmaraton. Jag tror inte ett skvatt på de som säger att man måste vänja kroppen vid långa distanser genom att successivt öka distansen för att nästan göra en halvmaraton innan man skall springa halvmaraton. Jag har själv provat.

Sen är det alldeles på tok att bara springa och springa utan att träna kroppens andra muskler. Nä ta en dag eller flera i veckan med vanlig jympa som stärker musklerna runt våra seniga löparmuskler.
Det om detta.

Min egna löpning som numera består av tre eller fyra pass i veckan går just nu väldigt bra. Äntligen tillbaka efter långt uppehåll. Idag var det åttan som vanligt i 4.40 tempo ända fram till sex km då jag blev upphunnen av löpsteg som fick mig att öka takten. Vi sprang tillsammans de sista två i 4.04 tempo trots att där är en hel del uppför så just nu känns det gott i spåret. Tack du okände löpare som blev draghjälp.

Peppe startade upp sin gbgjoggkarriär idag genom att promenera runt femman med ett snitt på 11min/km.
Själv sprang jag åttan (igen!) ja jag vet att det börjar bli tjatigt men det är så lagom att man hinner åka turochretur Skatås, springa, duscha och köpa baguette på Tempo på en tvåtimmarslunch. Kvällar och helger får ägnas åt natursköna skogsjoggningar.

På fredag har Claudio lovat hänga på och Peppe står där säkert med väskan i hand igen. Börjar likna Forrest Gump det här.

Kanske får vi se Samir på fredag också men inte i spåret antar jag. Men välkommen till jobbet igen.

 
Imorgon torsdag blir det jympa för min del, så då blir det andra delar av kroppen som får sitt, nog så viktigt.

Ha d gott
     Christer

Vilket ansvar att axla. Att vara bloggansvarig alltså.

Efter att på Discovery sett ännu en timma om ett gäng som försöker komma upp på Mount Everest så inser man att det finns jobbigare saker att ägna sig åt än att rusa runt på skatåsåttan. Grabbarna på Everest hade som mål att klara 500 meter på fem timmar!

Just det, jag har lagt ännu ett varv på skatåsåttan bakom mig.
På vägen dit på måndag lunch blev jag uppringd av Ronny som gjorde mig både tvärilsk och ledsen och den känslan satt kvar när jag omklädd gav mig ut på spåret. Redan efter 100 meter kände jag att detta skulle bli bra. 2km på 8,20 och sen kommer det en del backar, konstigt nog mer uppför än nerför, så det tempot gick inte att hålla men 6km senare spurtade jag i mål på 34,56 och det var den snabbaste åttan sedan i september. Tack för det Ronny. 

                                                                  

Det känns toppen att till slut fått tillbaka fart och flås efter sju veckors löparstopp p g a hälsene problem. Detta sagt till alla er där ute som sitter med skador och förkylningar. Kämpa på alltså.  

Bara för att fira gårdagens åtta så stack jag ut hemmavid direkt efter jobbet idag.
9km senare hade jag i fint väder lyssnat på både fåglar, träffat vänner och sprungit utefter havet där man kunde se laxfiskare, sjöfågel och jollar som tränade.

Onsdagens schema: Lunchlöpning med den nye medlemen i gbgjogg, Claudio,  som i fredags startade upp med en femma i Skatås. Ja du Samir det är många som knackar på och vill vara med när du inte är där och försvarar din plats.

Lubba på

      Christer

• Fortsatt förkylning med halsont och feber gör att skorna får vila i några dagar till.
• Trassel med bredbandet.

Så har GF305 varit ute och testat satelliterna i Blekinge också.

I 14 graders sol och en fin bana i Karlskrona så kändes det som om våren till slut är på väg. Det var faktiskt shortsväder men det hade jag ju inte stoppat ner några i resväskan så det fick bli overallen men utan lånkisar och bara det är ju en fröjd. 

Hade det inte varit så många flanörer vid Bastasjön så vete tusan om jag inte klivit i. Nu fick det bli en enklare avskjöljning av överkroppen innan det var 40mil hem till Göteborg igen.

Detta var nog första gången sedan innan jul som jag inte kände något i hälsenan och antingen var frånskjutet för dåligt eller så börjar den bli riktigt bra. Och det bådar ju gott inför vårens utmaningar.

Imorgon är vi påt igen
   Christer